Sår

Sårvård

När man får ett sår sätter kroppen genast igång och reparerar skadan. Om såret inte är för stort stelnar blodet ganska snabbt och det slutar blöda. För att underlätta sårläkningen ska man noga göra rent såret från smuts.
 
Mindre sår (t ex små skärsår) läker ganska snabbt, eftersom sårytorna ligger nära varandra och kroppen behöver därför inte bilda någon ny vävnad för att täcka såret. Sådana sår räcker det därför oftast att behandla själv hemma.

Om sårytorna ligger för långt från varandra syns läkningen som ett ärr. För att slippa fula ärr behöver man sy sår som glipar mer än ett par millimeter eller som är mer än 1 cm långt. För att undvika infektion måste såret sys inom 8 timmar från skadetillfället.

Personer med diabetes, andra ämnesomsättningssjukdomar och cirkulationsrubbningar får ofta svårläkta sår. De som har en sådan sjukdom och får ett sår bör alltid ta kontakt med sjukvården.

Rengöring

Innan förband sätts på ska såret alltid rengöras. Börja runt omkring och gör sedan rent själva såret med tvål och vatten. Skölj noga under rinnande vatten och var noga med att plocka bort eventuellt grus och andra partiklar med pincett. Om man stryker på lokalbedövande Xylocain salva gör det inte lika ont.
 
Om man saknar tillgång till rent vatten, eller är utomlands där infektionsrisken är stor, kan såret rengöras med bakteriedödande Klorhexidinlösning. Stryk på LHP antiseptisk kräm efteråt för att ytterligare minska infektionsrisken.
Om såret blir ömt, rött eller svullet kan det bero på att det blivit infekterat. Rengör då flera gånger om dagen under några dagar, och sök hjälp om såret inte förbättras eller om det blir värre.

Förband

Till små sår räcker det med ett plåster, men till större är det oftast bättre med en kompress. Kompressen fästs med häfta, självhäftande väv, töjbar gasbinda eller tubförband.
 
De flesta kompresser är numera av non-woven material med en speciell ytbehandling som gör att de inte fastnar lika lätt i såret som de äldre typerna av gasväv.

Behandling

Olika slags sår kräver olika behandling. Mindre skär-, skrubb-, stick- och skavsår kan vanligen behandlas hemma. Även lindrigare brännskador kan man ta hand om själv. Här följer råd om hur olika typer av sår ska behandlas, och när det är dags att kontakta sjukvården.

Skärsår

Små skärsår kan man lätt behandla själv. Det gör inget om såret blöder en kort stund eftersom blodflödet kan göra nytta genom att skölja bort eventuell smuts som har hamnat i såret. Tvätta området runt såret och själva såret noga med tvål och vatten. När såret är rent kan man föra ihop sårkanterna med hjälp av en speciell sårtejp, t ex Steri-strip. Då läker såret snabbare, risken för infektioner minskar och det blir förmodligen inte något fult ärr.

När bör sjukvården kontaktas?

• Om såret ligger nära leder och senor.
• Om såret är mer än 1 centimeter långt eller glipar mer än ett par mm.
• Om såret sitter i ansiktet.
• Om det blir var i såret och huden runt omkring blir kraftigt röd och varm.

Skrubbsår

Skrubbsår är ytliga, oftast smutsiga och innehåller partiklar av sand, grus och jord. Därför är det viktigt att göra rent dem ordentligt med tvål och vatten. Gör det ont kan man prova att stryka på lite lokalbedövande Xylocain salva, innan grus och andra partiklar plockas bort.

Alla skrubbsår bör skyddas av ett förband. Beroende på sårets storlek passar ett vanligt plåster eller en kompress som fästs med häfta. Välj töjbara plåster till små skrubbsår på leder. 

När bör sjukvården kontaktas?

• Vid skrubbsår i ansiktet, eftersom det  finns risk för fula ärr.
• Om det kommit asfaltspartiklar i såret, de kan vara svåra att få bort och ge en oönskad ”tatueringseffekt”.
• Om det blir var i såret och huden runt omkring blir kraftigt röd och varm.

Sticksår

Sticksår kan t ex orsakas av en trästicka i fingret, en spik som man trampat på, ett häftstift eller något annat vasst föremål.

Börja med att ta ut det vassa föremålet och se till att ingen del av det blir kvar i såret. Tvätta sedan med tvål och vatten och sätt på ett vanligt plåster. Något annat förband är oftast inte nödvändigt när det gäller sticksår.

När bör sjukvården kontaktas?

• Om du fått ett större eller djupare sår, speciellt på huvudet, magen, bröstet eller på händerna/fötterna.
• Om du sticker dig på ett föremål som legat i jorden, och inte är säker på att du har ett fullgott skydd mot stelkramp.
• Om det blir var i såret och huden runt omkring blir kraftigt röd och varm.

Skavsår

Skavsår på fötterna orsakas av nötning eller tryck. Har man fått ett skavsår orsakat av nötning kan man sätta på en ”extra hud” i form av speciella skavsårsplåster, Compeed. Får man en blåsa är det bäst att inte ta hål på den, eftersom infektionsrisken är liten så länge blåsan är hel. Är blåsan stor och gör ont kan man försiktigt ta hål på den med en ren nål och sen pressa ut vätskan. Rengör sedan ordentligt och sätt på ett skavsårsplåster.

Skavsår orsakade av tryck måste dessutom avlastas. Räcker det inte med skavsårsplåster kan du använda skumplast, t ex Tubifoam finger- och tåtuta. Klipp ett hål i skumplasten för den punkt som ska avlastas.

När bör sjukvården kontaktas?

• • Om det blir var i såret och huden runt omkring blir kraftigt röd och varm.

Brännskador

En brännskada bedöms efter hur stor del av kroppen som blivit bränd och hur bränd huden är. Den lindrigaste brännskadan kallas första graden. Då är huden röd och irriterad så som den kan bli om man legat för länge i solen. En andra gradens brännskada betyder blåsor på huden, och vid tredje graden är huden vitgul, gråaktig eller svart.

Alla brännskador ska kylas så snabbt som möjligt. Håll det skadade området i svalt vatten minst 10 minuter eller tills smärtan försvinner. Brännskador på små barn ska inte kylas för länge.

Om blåsor uppstår så ta inte hål på dem, för då ökar infektionsrisken. Om blåsor går sönder så skölj med rent vatten. Lägg sedan på ett förband med en kompress, eller använd ett snabbförband vid små blåsor.

Mot smärta kan man använda vanliga smärtstillande tabletter eller lägga på den lokalbedövande salvan Xylocain.

När bör sjukvården kontaktas?

• Vid tredje gradens brännskada och andra gradens brännskada som är större än den skadade personens handflata, kontakta vården direkt.
• Vid brännskada med blåsbildning på ansikte, händer, fötter eller en led.
• Om skadan efter några dagar börjar värka, vätska sig eller lukta illa.
• Om skadan inte har läkt efter 2 veckor.